De senaste månaderna har min bön till 90% handlat om Hawaii. Jag har frågat Gud om det är meningen för mig att åka tillbaka eller inte och mer eller mindre ställt ett ultimatum: Om jag ska tillbaka ge mig visum. Men människa som jag är har jag ändå tvekat och kollat efter andra vägar. Trott att jag kanske inte ska åka även om jag skulle få visum.
Men nu i efterhand kan jag se att Gud har varit övertydlig:
1. Jag kom in på en linje uppe i Luleå. Även om jag funderade över det känns Luleå väldigt väldigt långt borta.
2. I torsdags fick jag mitt visum. Ett visum på tio år. Kan Han vara mer tydlig än så? "LINDA, du SKA till Hawaii!"
Såå, i slutet av månaden åker jag iväg till min familj på Hawaii igen. Jag hoppas på att få ut så mycket av Gud och mig själv som möjligt på ett år på andra sidan jorden. Visst, jag vet att varje stund inte kommer vara lätt, men jag vet att Gud har en plan för mig där. Och även om det kommer bli knapert med pengar så vet jag att det är värt det. Gud kommer välsigna mig på såå många sätt och det är värt mer än allt annat!
mahalo&aloha
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar