1 Joh 3:18

Just nu är bara hälften av internsen här. Det är ganska skönt för då får man lära känna alla så mycket bättre. Sen åker de här iväg till Molokai och de andra kommer hem.

De internsen som är här just nu är helt galna, de kan verkligen gå igång och släppa loss. Det är så skönt för då kan jag släppa löst mitt sanna jag. Hahaha!

Nu ska vi åka till Haleiwa eats, en thai resturant och käka. Världens bästa Johanna Gustin har lovat att bjuda mig. Vilken tjej asså! Jag är så otroligt tacksam för att jag har henne här. Inte enbart för att hon är generös utan för att hon är en fantastisk vän också. Hon och Michaela Blom har verkligen varit en välsignelse för mig under min vistelse här. Jag kommer typ gråta ögonen av mig när de åker hem.

mahalo&aloha

fil 4:13

När jag kom in i USA med mitt tio års visum trodde jag att jag lätt skulle få det ena futtig lilla året jag begärde utan problem. Men neej, jag hade minsann fel. Bara ett halvår fick jag. Men vad som var bra var att jag kunde förlänga det. Även om det innebär mycket mer jobb så är det bra för jag måste inte åka ut ur landet i alla fall.

Nu har det om två veckor gått sex månader, ett halvår, och mitt visum är snart slut. Jag har skickat in min ansökan om ett förlängt visum och fått ett svar att det är i process. Just nu kan jag inte göra mer än att vänta. Det är bra för att jag vet att det verkligen kommer bli till det bästa, så som Gud vill ha det. Jag tror Gud försöker lära mig ett och annat om tålamod nu.

mahalo&aloha

psalm 37:4

Pengar är väl kanske inte direkt det man har gott om som missionär eller vad man nu ska kalla att jag är. Det är verkligen inte så att man kan leva lyxliv, äta ute varje dag osv. Men Gud är god! Det är så otroligt coolt för allt jag behöver löser sig alltid. När jag tror jag har en lösning visar det sig alltid bli ännu bättre.

Pengar och sånt löser sig alltid. Mycket tack vare många av er och jag är evigt tacksam för det! Jag ska säga att ni verkligen gör skillnad här i detta samhället. Här om veckan ringde en lärare till Jazzy och tackade för vårat arbete med Ulu Pono(barnen). Läraren sa att de barnen som förut var bråkstakarna nu är de som är mest intresserade och lugnast i klasserna och tror ni inte att det är de barnen jag, vi jobbar med.

Det området vi bor i här är väldigt fattigt. Det bor ofta flera familjer i ett litet hus och de husen som de bor i ser ut som de skulle kunna rasa bara man blåste på dem. Men inte bara det; det är också mycket droger som går runt här. Vi bor bredvid en porrshop och våra grannar är droghandlare. Det är många bråk som håller på här på nätterna mellan olika gäng här i trakterna.

Jag förstår om det verkar galet, men det har blivit en stor skillnad från när vi först flyttade in hit. Bråken har minskat otroligt. Barnen är bättre i skolorna. Grannar har blivit gladare. Och vi ska köpa huset som porrshopen bredvid oss håller hus i. Så den buisnessen kommer inte vara igång länge till. Det är en radikal skillnad som skett på bara det året jag varit här.

Gud är god och det är väldigt tydligt att vi ska vara här. Jag tror och ber för att Wahiawa kommer bli en stad som prisar Dig Jesus.

mahalo&aloha

effektiv

Idag har varit min första dag som jag verkligen har haft tid att göra vad jag har fått ansvart över. Jag älskar det, men första dagen är alltid mycket att göra. Men eftersom jag gillar det så himla mycket har jag också varit så himla effektiv.

Som ni säkert vet så jobbar jag med hospitality(gästvänlighet) här och nu när jag inte längre är en del av ledarskapsskolan har jag fått mina egna ansvar. Ett av dem är att göra välkomspaket och kort till alla som kommer hit(gäster, nya inters eller staff) och också att bädda sängar till gästerna som kommer. Så idag har jag fyllt upp med massor av nya kort, gjort alla välkomspaket som jag kunde göra med vad vi har och bäddat tio sängar + att jag har bakat för Ulu Pono(barnverksamheten) och hjälp till lite i slutet. Effektivt och jag älskar det!

På Ulu Pono idag hann jag bara vara med en liten stund i slutet. En liten pojke som heter Kavan(vet inte hur man stavar det, men det låter så) frågade om multipliceringskort vad det var för något. Ni vet de där korten man hade i skolan för att lära sig multiplikationstabellen där talen står på ena sidan och svaren på andra. I alla fall, den här killen, Kavan, han är bara sju år och har precis börjat med matte. Jag gick igenom lite grejer med honom och började efter det testa honom lite med de korten. Han lärde sig så himla fort och fick nästan rätt på allt. Självklart älskade jag det eftersom jag har en liten, eller ganska så stor, passion för matte. Den pojken kommer ärligt talat bli ett geni!

mahalo&aloha

Kärlek från alla hörn

Jesus är GOD! Just nu känns livet så himla bra! Det känns som jag är helt rätt, jag vet att Gud vill ha mig här. Jag jobbar med barnen här i området och älskar det. Bara ger dem massor av kärlek. Vi fick förresten veta förra månaden att de barnen som kommer till oss, som tidigare var de jobbiga i klassen, nu faktiskt är de barnen alla lärare vill ha på deras lektioner. De har blivit så himla bra och jag är helt säker på att det bara handlar om Jesus.

Jag har precis slutat SLS så nu har jag inte längre en massa läxa som hindrar mig från att skriva på bloggen. Jag ska inte bara klaga på det, men det är en stor del till varför jag inte har skrivit på länge.

Den här veckan kommer att bli så himla bra. Idag började Pipemasters(surftävling) och vi var där och kollade. Vi tog massvis med kort och jag hoppas att de kommer vara fina. KäregodeGudgörminakortfinaAMEN. På fredag är det North Shore häng med Ohanan. Kommer nog ha go lovsång och grill. Kanske kolla lite på tävlingen och ha det gött. På lördag åker vi till vattenparken igen och har en tävling, men får antagligen skoja runt lite också. Och sen på kvällen blir det surfers church. På söndag åker vi säkert till kyrkan (vi träffade Jay Adams där i söndags) och det är ju alltid kul.

Så livet är gött. Saknar ju såklart vänner och familj. Men Gud har kallat mig och jag är tacksam.

mahalo&aloha

mycket att göra

Ojoj, det har allt varit väldigt upptaget det senaste, speciellt den senaste veckan..

Just nu har jag väldigt mycket läxor. Jag ska läsa ut en bok och skriva en uppsats på den, skriva nyhetsbrev, göra en ministry map, kolla på en pridikan och skriva en uppsats på den, ha ett bibelstudie och ha en lektion för intersen. Ibland känns det inte som jag hinner med något annat än läxa. Även om jag är dålig på att ta mig tiden.

I alla fall, det är mycket att göra, men än så länge känns det fortfarande 100% rätt. Jag älskar att vara här. Jag trivs som fisken i vattnet. Jag utvecklas så himla mycket i mig själv och jag utvecklas så himla mycket i Gud. Det är lite svårt att ta den tiden jag behöver med Gud varje dag när jag har så mycket annat att tänka på. Jag angtar att Gud kommer välsigna mig med tid om jag bara ger honom tid. Men ibland är det svårt att resonera.

I onsdags var vi ute på stranden med barnen. Jag och Michaela tog med ett barn ut på en paddelboard och hittade på sånger och kollade på sköldpaddor och delefiner. Än en gång inser jag hur underbart välsignad jag är att få vara kallad till paradiset. Jag älskar att få tid med barnen en och en. Många behöver nämligen lära sig vad respekt är och ibland känns det som man behöver konsertrera sig mer på att säga till dem än att ha kul med dem. Men när man är med bara en av dem inser man att de är goa, det går att ha kul med dem och att de bara behöver kärlek.

På ulupono vi har här i Wahiawa har vi precis börjat ha konstskola. En kille som heter Robert lär ut tekniker till barnen så att de ska lära sig att måla. Det är jättekul att se alla konsentrera sig på det sättet. Att det är så kul att de blir helt tysta. Ibland kan det vara svårt för vissa, men det är bara att ha tålamod. Det är en ny kille som har börjat hänga i Uluponogänget med de andra barnen, Jordan heter han. Han är en av mina nya favoriter. Man märker att han nog aldrig haft någon som riktigt har uppmuntrat honom och det känns därför bra att få vara där. Han är jättego och förtjänar uppmuntran. Han vill alltid visa upp sina grejer för mig för att få höra de där orden som inte riktigt han får höra hemma. Det ska bli kul att få se hur han utvecklas under året. Jag hoppas verkligen att han kommer att vara kvar på Ulupono.

mahalo&aloha

En vecka i paradiset

Nu har jag varit en vecka här på Hawaii. Ärligt talat så var jag så himla nervös för att åka tillbaka, och flyget gjorde det helt klart inte bättre, alldeles för mycket tid att tänka på. "Tänk om detta inte alls är vad Gud har tänkt säg för mig?", "Umgicks jag verkligen med någon av dem som är därborta just nu?", "Kommer jag klara av att gå en ledarskapsskola och är jag verkligen en ledare?" osv. Men nu när jag väl är tillbaka och har varit här en stund kan jag inte säga annat än att jag absolut älskar det!

Idag hade jag ett möte med Charis och Suzanne(de som leder SLS). Vi gick igenom ett egenskapsprov som jag hade gjort tidigare. Det gick ut på att undersöka vad för slags ledare jag är, vad jag är bra på och vad som jag borde göra här på STN. Det va så otroligt bra! Jag fick reda på mycket om mig själv som jag inte riktigt visste. Egenskaper som jag har som kan bli så himla mycket större. Jag är så glad att jag får chansen att göra SLS och lära mig mer om mig själv och om mina gåvor!

När vi var klara med mötet fick jag mitt schema för vad jag ska göra de kommande tre månaderna. Jag kommer få jobba med ulupono(barnverksamhet) och Hospitality(gästvänlighet). Mitt förstahandsval var internshipstaff, men när jag fick reda på att jag ska göra ulupono blev jag jätteglad. Det ska bli kul att leka med barnen, lära dem saker och bara vara där för dem. Så jag är glad!

Imorgon har vi dawn patrol vilket innebär att vi går upp tidigt på morgonen för att surfa, bara vår ohana. Det är bara en gång i månaden och ska bli så himla roligt! Första gången för surf för mig sen jag kom tillbaka till Hawaii.

mahalo&aloha